en klumpig liten fågel
flyger igenom skogen med en vän
en klumpig liten fågel
lika klok som ett barn
tillsammans sov dem varmt i mörkret
med endast ljuv sång som sällskap
ensamma var dem inte
fastän de hade andra färger
vännerna gick vilse
och blev barn av skogen
för alltid borta var den lilla fågeln
för alltid hemma kände sig den lilla fågeln
0 kommentar(er)
