Skrivsommar!/2023

Skrivsommar 2023, ett kapitel av vårt liv man vill läsa igen
Idag var sista dagen av skrivsommar 2023 och fyfan vilken resa det har varit.
 
Vi samlades idag på konditori Christin i Karlshamn som var vänliga nog att låta oss hålla våran avslutning där. Vi läsde upp våra texter inför vänner, familj och främlingar som fastnade i korselden. Senare kom P1 och intervjuade några av oss om Skrivsommar och alla upplevelser som det erbjuder. Sedan lämnade vi konditori Christin och Skrivsommar bakom oss för att ge oss ut i världen igen med några vackra, tankeväckande och på annat sätt extraordinära texter till våra namn.
Men innan vi gick fick jag möjlighet att överraska en sista gång och läsa upp en liten avslutningstext:
Hejdå, Skrivsommar! av Victor Albertsson Auberg
För tre månader och två dagar sedan fyllde jag 17 år. Det fanns en underliggande dysterhet till födelsedagen. Alla andra hade fått mail och information från kommunen, regionen eller privata företag som skulle förbereda dem inför deras sprillans nya sommarjobb. Jag satt däremot tomhänt. Jag var bara lite avundsjuk. Så medan jag fick presenter och blev grattad fanns det en underliggande besvikelse som jag gjorde mitt bästa att dölja. Det var endast på kvällen när jag kom hem som jag fick reda på att jag hade fått brev och, ja, ni vet nog vad det var för brev. Det var årets bästa födelsedagspresent. 

Nu, efter fyra veckor av övning på att kommunicera mina känslor, finner jag svårighet att göra just det. Inte för att jag har svårt att skriva mina känslor, utan för att känslorna är svåra att skriva ner. Jag vill berätta om allt jag har lärt mig. Jag vill berätta om allt jag har fått möjlighet att skapa, med mina egna händer, både stort och smått. Jag vill berätta att har fått jobba med några av de mest begåvade och trevligaste människorna jag någonsin träffat. Jag vill berätta att jag har fått världens bästa sommarjobb. Men det är nog enklast med en till historia. 

För någon vecka sedan pratade jag med några av de som jag tidigare varit avundsjuk på om hur deras jobb gick. "Jag svär, jag måste fått typ 30 000 steg från att springa fram och tillbaka hela tiden, fan va jobbigt" "Jag gör nästan inget, 90% av tiden skrollar jag TikTok, fan va tråkigt" "Jag bara sitter framför en dator och gör hjärnlöst arbete, fan va ensamt." Och sen kom frågan "Vad har du gjort, Victor?" "Ja, du" sa jag "Jag har träffat två respekterade och erfarna författare, jag har övat på poesi, berättande och kommunikation, jag har lärt mig om texters vikt i allt från nyheter till spel, fördjupat mig i några historiska författare och jag har fått nära ett dussin nya vänner." Gissa vem som var avundsjuk då.

 

Om du har läst så här långt vill jag att du ska veta att anledningen till att detta inlägget är så långt är för att det känns som att Skrivsommar är över på riktigt så fort jag klickar på publicera. Men inget gott kan väl vara för evigt, antar jag. Hejdå och lycka till till de som skriver nästa år! *Publicera*